JensNordholm

Det var längesedan jag drog en story från mitt liv nu. För längesedan. Här kommer en om skam. Om den typen av skamsenhet endast en nybliven tonåringsgrabb kan känna.

Jag är 13 bast. Kommer hem från skolan. Upptäcker att jag är ensam hemma. Jag hoppar in i duschen. När jag står där naken o blöt får jag stånd. Tankarna rusar fort. Jag har tidigare hört talas om fenomenet lyxrunka (alltså då man onanerar med kondom på), men aldrig provat... och just nu är det så att jag har en kondom i jackfickan. Fick den uppe hos skolsyrran när jag var där på mätning, vägning osv, ni vet.
Ung o nyfiken, visst måste jag prova. Jag förstod alldrig grejen med detta lyxrunkande.
Efteråt gled jag in på rummet, bytte om o drog igång TV:n i väntan på att Johan skulle komma över.
Plötsligt knackar det på dörren. Min plastfar, Christer öppnar och säger :
- Jens, kom ett slag.
Jag undrar vad det är och följer med. Han spatserar framför mig, genom vardagsrummet, bort till hallen, in på toan och stannar. Han sträcker ut armen, pekar med pekfingret på badkarskanten och yttrar:
- Hrm, kastar du den där efter dig är du snäll!?
Allt blir konstigt, svartnar på någe vis och det känns som om hjärtat o hjärnan sitter klämt i ett skruvstäd. Jag svarar blixtsnabbt och lite lätt stammandes:
- D,d,d,de, den är inte min!
Ojojoj, hur kunde jag svara så!? De som befann sig i huset utöver jag var Christer själv (kändes lite svårt att försöka övertala honom om att det var hans), Syrran 11 bast (no, knappast hennes), felix 3 år (nej), felicia 1 år (nonono).
Efter detta snabba (för)svar står han kvar. Blixtstilla med armen pekandes mot badkarskanten, pekandes mot denna kådis och stirrar på mig.
I denna sekund, som snarare kändes som evigheternas evighet har jag en lång konversation med ängeln och djävulen. Ni vet dom små som finns på varsin axel.
Ängeln säger; Gå fram, ta den, kasta den så är det över.
Djävulen säger; stick to the story dude, stick to the story!

Jag sneglar på Christer och säger: - "det är sant, den ÄR inte min!" (why man, why did I do that?).
Scenariot slutar med att jag snabbt går fram, tar den, kastar den och suckar;
- "åhhw jag kan väl kasta den i alla fall då".


Jag skämdes i flera veckor. Men det gav mig ett skratt för hela livet.
Jens nu: 1 - Jens dåtid: 0.

För omkring tre år sedan pluggade en polare till mig på KY-utbildningen fotografi & digital bild på brobygrafiska i Sunne. Han började då jobba med ett fotoprojekt som innebar att fotografera nakna människor... dock gick det hela inte som planerat för det fanns så lite folk som ville vara nakna på hans foton.
Jag tyckte lite synd om han och hävde någongång lite smått på lyset ur mig något i stil med; "äh, fan jag kan ställa upp på det där asså, de e lugnt". När jag hade detta sagt fanns det ju ingen återvändo... (... Faan jens, du vet att du ska hålla käften om näst intill allt på fyllan!...)

Sagt blev gjort och inte nog med det.. Johan la upp dessa bilder på något som kallas för fotosidan, där fotografer från hela sverige lägger upp sina bilder och diskuterar fotografering. Något halvår efter denna händelse ringer Johan till mig och säger att han fått ett samtal från Fotomagasinet "Kamera & Bild". De ville publicera bilden i sin tidning. "- ja, vafan gör det!", svarar jag och godkänner det hela.

Någon månad efter detta kunde man helt enkelt gå in i vilken butik som helst som säljer tidningar/magasin och slå upp ett foto av mig naken. Spexigt!

Såhär såg detta alltså ut. Givetvis måste jag be er tjejer samt homosexuella män om ursäkt för censuren. Förstår att det är jobbigt...
Ni som vill ha bilden ocensurerad kan maila min flickvän och fråga om det är okey. Om så är fallet kan jag skicka ett ex inklusive signatur, Haha!

Jag förstår att detta låter jävligt knasigt. Men tro det eller ej, det är sant! Hur kommer då detta sig? 
Ja du, den som frågar kanske får svar...