JensNordholm

Idag är jag så jävla bra. Jag är sådär bra att jag nästan förvånar mig själv. Kanske är det för att jag idag är inne på min sista dag som åttatusendaging. Jag är nämligen 8 999 dagar idag. I morrn kliver jag alltså in i en ny värld som niotusendaging. Wow!

Hur många dagar är du? Kolla HÄR (det räcker med att fylla i Namn, Efternamn och person nr så hittar den dig).


Ikväll far jag iväg och blir borta över helgen. Ska hem till Jönköping & Mulljsö och hälsa på min familj. Äntligen!

För ganska längesedan, säg drygt ett halvår tillbaks i tiden, så diskuterade, eller snarare filosoferade Jon, Oscar och jag väldigt mycket över det här med lycka och om vad som gör oss lyckliga. Vi försökte komma på hur lycka fungerar. Jon drog då upp något som Aristoteles (grekisk filosof 384-322 f.kr.) sagt.

"Allt levande kan endast vara lyckligt när det är i sitt rätta element". Aristoteles menade att allt på jorden finns till för att uppfylla ett visst ändamål, för att utnyttja en funktion. Sin funktion. En pinjenöt finns för att den ska falla till marken, slå rot och en dag bli ett pinjeträd. Då är pinjenöten lycklig. Fisken simmar sig lycklig. Fågeln flyger sig lycklig. Människans förmåga, människans rätta element är vår unika fallenhet till reflektion.
Vi männiksor finner alltså lycka när vi gör det bara vi kan göra - dvs. reflektera över verkligheten.

Till att börja med måste jag whine:a lite om hur jälva synd det är om mig... bara så ni vet. Jag är fortfarande helt galet sjuk och fullständigt orkeslös. Är stel som fan i kroppen och rygg & axlar värker. Inga ordning! Värst av allt är att jag är yr i bollen. Hjärnan hänger liksom inte alls med. Dessutom har jag helt sjukt mycket att göra på jobbet, så tajmingen med att bli sjuk är helt åt helvete. Nu får mina stackars kollegor sitta o göra delar av mitt jobb idag. Lite ångerfyllt.

Om sex dagar, alltså kommande torsdag, är det en riktigt stor dag. Jag fyller nämligen NIOTUSEN dagar då. Galet att jag levt så många dagar...

Härom dagen när jag, tillsammans med mina kumpaner Jon, Oscar, Elin och Anna var och besökte Peppar, ett plöjgôtt öl-hak på S:t Eriksplan, så började jag snacka med en random dude utanför. Han gav mig då en riktigt bra idé. Han började tala om att det är mycket mer röj på högtider och att krogar givetvis säljer mycket mer då. Sedan säger han något i stil med att; "vafan startar ingen en krog som BARA firar högtider då för? Det finns ju fan alltid något land i världen som har en högtid varje dag". OCH han har ju fan rätt! Tänk att öppna en flummig kulturkrog som varje dag firar en knasig högtid från något land i världen. Det vore ju en ascool grej. Så lirar man traditionell musik från det aktuella landet, kanske har någon show eller liveband och dekorerar lokalerna som typiskt för den högtiden eller det landet. Ganska cool huh?

Är jag för kräsen och petig eller är det så att det är något litet fel på alla tjejer i hela världen nu för tiden? Så var det ju inte förr. Vad händer?

Alldeles snart får jag den nya lägenheten på Skanstull, Södermalm. Det blir schysst. Tre minuters gångväg till kontoret har jag verkligen ingenting emot. Det ska också bli lite spännande att bo själv, vilket jag inte gjort sedan jag pluggade musik på Ingesund, Arvika för fyra år sedan.

Nästa helg ska jag på klassåterträff sedan nian. Är jäkligt kluven till det hela och ångrar nästan lite att jag sagt att jag ska komma. Varför skulle jag? Lite den känner jag (Inget illa menat, om någon av er läser detta...). Nåväl, nu har jag ju lovat så jag får väl helt enkelt göra det bästa av saken och hoppas det blir roligt.

Trodde det skulle bli jobbigare än vad det är att dra ner rökningen efter denna idiotiska sommaren. Dock känner jag inte alls något sug. Har inte rökt något på dagtid och cirkus två-tre cigg på kvällarna under veckan. Igår och idag har jag inte rökt ALLS. Nästa vecka ska jag ju sluta helt. Bara feströka. Jag har heller inte festat på två veckor. DEN DU! Var iofs ute o drack några få öl på Peppar i förrgår, men det var ju liksom inget festande.

Uuh, nu har jag sovit och skrivit om vartannat i tre omgångar på detta blogginlägget. Nu får det vara nog. Ska kasta i någon film nu, Monsters Inc tänkte jag, och somna igen.

Kring lunchtid idag började jag känna mig förjävla krasslig så jag for hem från jobbet. Sedan dess har det bara blivit värre och värre och värre. I skrivande stund ligger jag raklång i soffan iförd mjukisbrallor, sockar, tisha och hoodie. Över det har jag TVÅ duntäcken och bakom mig ett berg av kuddar. Ändå fryser jag. FY FAN!
Dessutom är jag sådär gött förkylningsstel i hela kroppen, ryggen värker, huvudet värker, näsan rinner och halsen river. Till råge på allt är jag rastlös också. Det är verkligen röjtråkigt att vara sjuk... Jag blir galen!

Varför har jag ingen passuppa här. Någon som tar hand om mig. Bäddar ner mig. Gör thé. Matar mig med godis. Klappar mig på huvudet. Kliar mig på ryggen. Någon som bara visar lite sympati och förstår hur synd det är om mig...
DET hade vart något det!

Men nähääe, jag får minsann ligga här i min ensamhet, frysa och svettas på samma gång och tycka synd om mig själv, alldeles ensam.


Snälla, tyck liiiite synd om mig nurrå! TÄNK att det faktiskt kan vara Svininfluensan! =p

Jag vaknade av mig själv strax före sju och kände mig till min förvåning ganska utvilad. Förkylningen har lättat. I alla fall till hälften. Solen skiner och nyheter om en sista riktig sommarhelg pumpas ut över hela landet. Jag visste att det skulle kännas bättre idag.

Ibland är det bisarrt nog ändå ganska skönt att vara arg & bitter. Igår kväll var det precis så. De flesta och det mesta jag började tänka på var jag jävligt sur på och jag var extrem sugen på att ta sönder något. Vad spelade inte så stor roll, bara något. Vad som helst. Jag satt i soffan o såg framför mig hur jag löpte amok i lägenheten, kastade och slog sönder allt. ALLT! Uppenbarligen har jag dock tillräckligt livlig fantasi för att tänka och fantisera handlingarna skall räcka som avreaktion och ventilering av negativ energi... och tur är väl det!

Drömmarna om elakhet som jag hade tänkt att drömma vände dock uppenbarligen under natten och förvandlades till motsatsen. I stället återupplevde jag i drömmen den bästa natten på hela året, eller kanske på ännu längre. Det var så fysiskt verkligt-, känslan, dofter, smak, beröring, att jag faktiskt blev förvirrad när jag vaknade. Hon var borta och jag var liksom på helt fel plats. Galet att en dröm kan kännas så verklig.

Idag känner jag mig hur som hellst helt urladdad på negativitet och dålig energi och är helt sjukt pepp på att sätta igång med arbetet som ligger i drivor framför mig här på kontoret...


Btw. Jag har inte rökt "dagtidscigg" på tre dagar (förra veckan gick inte eftersom jag var på "läger" o diciplinen helt försvann). Nästa vecka slutar jag helt på vardagar.
Jag har vart ute på springtur 4 gånger och ätit nyttigt OCH regelbundet (frukost, lunch, middag) senaste 1 1/2 veckan.
Jag har sovit minst 7 timmar per natt de senaste tre dygnen.
KARAKTÄR!

Regn, blåst, kyla, tung grå himmel, mörker...
Idag slog det mig att hösten sakta smyger sig på. Det slog mig också att jag ännu ett jävla år blir kvar i detta jävla land och tvingas uppleva ännu en jävla höst, och en jävla vinter och en jävla vår av slask, mörker, kyla, förkylning och en hel hög med annat jävla skit.

Just nu är jag så jävla sugen på att få be någon att hålla käften. Att få be någon dra åt helvete. Att få göra någon ledsen. Mest för att säkerställa att någon jävel i världen blir lite mer nedtryckt, hängig och ledsen än jag är. USCH vad det hatas på just nu. Inte på någon specifik, utan på världen, som den är.

Nu ska jag drömma att jag är elak, så kanske det känns bättre när jag vaknar.

Jag är trött. Extremt trött. Inte bara på det vis som för lite sömn och förkylning skapar, utan på ett vis som är än värre. Den förstnämnda tröttheten är förstås lätt att handskas med. Om jag sover ordentligt, ser till att få i mig lagom mängd med C-vitamin & andra nyttosamma ämnen samt rör på mig lite så är denna trötthet snart borta med vinden.

Den andra tröttheten är det långt mycket värre med. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Alls. Det handlar om kärlek. Jag är utsvulten och överfull på samma gång. Jag vet inte vilket av dem som är värst, men jag vet att båda river. Kliar. Tär.

Sahara. Den gassande solen bränner. Det är varmt. Extremt varmt. En man har kommit vilse. Bort från den karavan han tidigare färdades med. Han är hungrig. Så hungrig att det värker. Så hungrig att det känns som att magsäcken vilken sekund som helst imploderar.
Än värre är det med törsten. Han är totalt uttorkad. Från tungspets ner till maggrop. Varje steg i den brännheta sanden är en livsansträngning. Han tror att han vet åt vilket håll han ska. I alla fall så hoppas han att han tror att han vet.

Paradoxen i denna metaforiska berättelse, som du snart förstår, är att han har två kameler med sig. Bakom sig drar de en stor vagn. Vagnen är fylld av mat. Av dryck. Exotiska frukter, kött, skaldjur, fisk, ris, pasta, vatten, vin, öl. Vad du vill. Ett landskap av frestelser för en sann gastronoms alla sinnen. Den törstande, svältande mannen kan dock inte röra något på vagnen. Den är nämligen inte ämnad för honom. Han är kocken som ägnat sitt liv åt att samla och tillverka all dena kost. Han är på väg, hoppas han, till sin drottning. Till sin Cleopatra. Till sin kärlekens- och skönhetens gudinna. Till sin Afrodite.
Han vet inte om han någonsin kommer att komma fram. Men han vet att om han någongång gör det, väntar hennes vagn på honom. Hennes vagn fylld av allt han behöver och allt han vill ha.

Han stannar upp, torkar svetten ur pannan, spottar ut några vilsekommna sandkorn, tar några djupa andetag och fortsätter sedan att traska.

Jag är trött på hettan. På att svälta. På att törsta.
Jag är trött på att i ovisshet släpa denna vagn. Denna vagn fylld av allt jag behöver men inte kan ta.
Jag är trött på att inte ha någon att ge bort allt till. Alla dessa exotiska frukter, allt kött, alla skaldjur, all fisk, allt ris, all pasta, allt vatten, allt vin, all öl.
Jag är trött på att inte veta var hon är. Var hon finns. Om hon finns.

Kärlek.
Jag svälter.
Jag tyngs.

Igår rökte jag EN cigarett på kvällen. Gick idag upp 07.30, åt FRUKOST och tog sedan en ca 3km JOGGINGTUR. Kom hem, duscha, ner till tuben, in på kontoret och har i en timme plöjt av to-do-listan - UTAN att skjuta på något alls. Wow!

Fan, jag har alldeles snart, typ ikväll, läst ut Illusionisten. Det är med vemod och sorg i hjärtat. Jag hade kunnat läsa om Mr. Urfe's paradoxala, metafysiska upplevelser på Phraxos resten av livet.

Om du har något extremt bra boktips att dela med dig av så tar jag gärna emot. Jag gillar böcker som det ligger mycket tanke, livsfilosofi och forskning bakom. Det skall märkas att författaren utmanat sig själv och verkligen jobbat för att skapa sin berättelse. Jag vill få min egen fantasi och tanke väckt genom att läsa. Känna att den ger mig något mer än bara några timmars underhållning.

Nu till att sammanställa förra utbildningen och planera en fet uppföljning. I morgon bär det av för en veckas jobb, häng och planerande i Norrland.

Det finns några saker som jag behöver, bör och ska ta tag i och styra upp. Dock är det saker som på olika vis skänker glädje och höjer livskvalitéten en aning. I alla fall på kort sikt. På lång sikt är det som med det mesta som är jäkligt kul; rav-dåligt för både kropp och själ och därför saker som jag behöver, bör och ska ta tag i och styra upp.

Eftersom jag uppenbarligen har så sjukt jävla svårt att ta tag i dessa saker som jag vet att jag borde göra tänkte jag att om jag bekänner felen och öppet säger vad jag borde göra åt dem så kanske det är lättare för mig att verkligen göra något och inte bara tänka att jag ska göra något. Så håll i hatten, fel, brister och idioti jag måste ändra på. Mina egna sju dödssynder:

1. Rökning. I sommar har jag rökt way to much! Nu ska det bli ett slut på detta. Jag & Tobbe (vän & kollega) har lagt upp en plan; Sluta röka på arbetstid from. idag. Om några veckor trappar vi ner och slutar helt på vardagar. Feströkandet är jag alldeles för omogen för att ens kunna yttra att jag kommer att sluta med, så det får bli när jag blir lite mer vuxen.

2. Drickandet. Samma där, way to much! Det är till och med så illa att jag är övertygad om att någon- eller några ting i kroppen är trasigt. Det känns så. Dock är jag alldeles för feg för att gå till doktorn och få det på svart eller vitt. Så jag väntar tills det går över av sig själv, eller troligen till jag kollapsar o måste dit akut. Två dagar i veckan, allra allra max får det bli framöver.

3. Kost. Jag har gjort helt och hållet tvärt om än vad ordet lämpligt betyder. Ätit onyttigt, ätit oregelbundet, ätit på kvällar o nätter när jag vart vaken o inget på dagarna osv. Fan, jag var ju hälsofreak ett tag och tog hand om mig. Nu ska det bli bättring. Bra mat på bra och regelbundna tider. Jag ska börja med frukost också!

4. Motion. From. nästa vecka blir det gymmet tre dagar i veckan, kanske två till en början innan jobbet mellan 07-09 + en kort löprunda före och efter. Jag & Tobbe börjar tillsammans.

5. Sömn. Jag sover alldeles FÖR lite. Alltså inte bara nu när jag har haft extremt svårt att sova efter semestern, men över lag. Varför gå o lägga sig kring 2-, 3-tiden när jag ska gå upp vid åtta? Ganska korkat va? JA! Jag har bestämt mig för att alltid se till att sova i alla fall sju timmar per natt.

6. Gitarr. Jag ska lämna in gitarrerna på service, få dem intonerade, putsade och tillfixade och sedan börja lira mer. Jag ska också lösa så jag får upp min big-ass stärkare. Den har stått i replokalen i Kstad o samlat damm i ett halvår så det kan vara dags kanske.

7. Skjuta-på-saker. Jag ska sluta skjuta upp saker. Jag ska göra alla saker jag borde göra direkt när jag KAN göra dem. I alla fall viktiga saker. Jag får ju alltid allt gjort på ett bra vis men jag får också alltid stressa med dem helt sjukt mycket för att jag väntat till sista sekunden. Slut på det!

Om jag gör allt ovan kommer jag bli snyggare, fräschare, piggare, få bättre kondition och framförallt spara MASSOR av pengar. Varken du eller jag vill veta hur mycket pengar jag lagt på fest i sommar.

Det är ju bara att sätta igång, Fo hällväddä!

Jon och jag satt igår och hade ett Skype-samtal med Jon's farbror, Laara, en jojkande reggae-shaman, som han sjäv ibland kallar sig. Laara är en ytterst orgilnell figur som sysslar mycket med poesi, nästan som spoken-word, fast på sitt eget lilla livsåskådande vis. Dessutom skriver han musik också. Reggae-jojk.
Igår bjöd han Jon och mig på sin senaste låt och även ett kort performance genom Skype. Då han talar om livet säger han:

"Det måste vara roligt, Annars är det ingen... vits!"

Ni fatter va. Roligt. Vits.
Bra citat!

Okej. Jag är plöjtrött. Kom nyss hem från en ofantligt härlig dag innefattande Personaldag i skärgårn' med gött häng, massor av sol, bra diskussioner, bad och GÔTT käk. Därefter vinhäng med Elin samt lite spontana "på-spring" i Vitabergsparken och avslutningsvis en stor popcorn, två cola, en Elin och Harry Potter på Victoria biograf på Söder.

Resten får ni kanske veta senare. Nedan bjuds dock några foton.

Redan när jag skrev förra inlägget "Motgångsrikt" tänkte jag att jag om några timmar hårt skulle kontra med inlägget "Framgångsrikt". Men just när jag skulle till och skriva inser jag bittert att INGET är framgångsrikt just precis nu. Jag försöker verkligen att tänka ut något. Bara något. Minsta lilla sak. Men neh, det kommer inget.

Checklista motgångsrikhet:
Ekonomi, check!
Kärlek, check!
Jobb, check!
Fritid, check!
Fysik, check!

näääh, allt är motgångsrikt!

Vad händer!? Har dagen D anlänt. Domedagen. Dagen då alla mina räkmackor är förbrukade? Har jag kramat ur hela min livstids ranson av tur nu? Strax 25 bast och resterande liv i total motgångsrikhet. Jippie-kay-jens!

Eller kanske är det bara så att räkorna i disken tog slut och räktrålarn' åter är till havs i fullt sjå med att håva in fler, så att nya mackor kan göras?




Som vanligt, det spörs...

Natten tillhörande föregående dygn var ett helvete. Det var natten innan första arbetsdagen. Första arbetsdagen på sex veckor. Jag ägnade natten åt att vrida och vända mig, prova ett hundratal olika positioner, svettas, frysa, täcke av, täcke på, blev törstig, drack vatten, blev kissnödig, kissade osv osv. Detta pågick tills någon gång kring sex-snåret då jag äntligen somnade. Två timmar senare ringde väckarklockan in för en härligt strålande dag i arbetsringen. Och fan vad sugen jag var på att kasta in handduken direkt.

Jag överlevde, som du kanske märker, gårdagens slit. När jag klev innanför dörren i vårt Casa de la' J'J' kring arton-tiden igår kväll var jag helt slut. I kolapstillstånd. Jag tänkte för mig själv; "Skönt! Då kommer jag ju kunna sova i natt.". Kvällen smög sakta på. Jag låg plankad i soffan o kollade på World of the Lost, hela vägen halvt som halvt sovandes. När filmen äntligen var slut, klockan nyss slagit elva och mörkret slagit ihjäl det sista av dagens ljus snubblade jag ner i sängen för nio härliga timmars sömn.

I samma sekund som jag landade på sängen var det dock något som hände. Nästan som i en förtrollning vände det. Helt! Jag blev klarvaken. Återigen timmar av vrida, vända, svettas, frysa, täcke av, täcke på, törst, nödighet osv osv...

...och hela tiden tanken molandes; "tänk om?"

Jag har tappat förmågan att sova nattetid!

Jag i min börja-jobba-misär säger till Jon
- åhh, det ska bli så jobbigt att börja jobba igen man. Att styra iordning sitt liv & få grepp om lite rutiner igen.
- ah, shit alltså, svarar min vapendragare och vän.
- Fan, hur ska man göra för att nöja sig med mindre för att ha kul efter den här sjukligt bra sommaren?
Ironiskt och nästan hånfullt säger Jon
- Vi kanske ska börja gå ut och bara dricka EN öl
Jag tittar upp på honom, sådär knasigt förvånat, som om jag ville läsa av om han menar allvar eller inte. Han upptäcker snabbt min förvåning/förvirring kring det han nyss sagt. Han skrattar och kontrar sin egen kommentar med:
- Nä, hur fan kan folk verkligen vara såå dumma i huvudet att dom klarar det!?

Sjukt kul!

Vad ska jag göra med min allra sista semesterdag för den här sommaren? Det är lite den som snurrar i huvudet nu. Jag har egentligen massor av saker som jag borde göra. Eftersom det är något jag borde göra är det givetvis en samling saker som pendlar mellan mindre tråkiga och sjukt jävla rav-tråkiga. Jag funderar därför på om jag kanske borde ha kul sista dagen på semestern. Dock är konsekvensen av det lika ohemlig som Zlatans värvning till Barcelona. Hela världen vet att kul = lite mer trött dagen efter. Om jag är trött i morgon kommer det bli jäkligt drygt att komma in i arbetet igen. Därtill kommer jag vara sjukt trött när jag kommer hem efter jobbet i morrn' och ska då dessutom ta tag i alla borde:n som jag inte tog tag i idag, för jag ville ha kul istället. Usch, vilken soppa!

Ytterligare ett alternativ som finns på valsedeln är att bara ligga o glo rakt fram, eller kanske blunda. Kanske ha på musik, eller inte och bara filosofera över saker och ting. Sådär näst intill i komastadie som man, eller i alla fall jag, ibland kan finna mig själv i. Men det är heller inget bra alternativ. Jag har för många "tänk om" på hjärnan nu. Det är något som etsat sig fast på min näthinna. En så bedårande syn som jag inte på någotvis tycks kunna blinka bort. Jag hör ett ljud fortfarande ljudandes i mitt öra. Ett ljud för ljuvligt för att kunna stängas av. Till och med den där doften tycks övermannat mitt luktsinne. Den är obeskrivlig. Den skulle inte passa sig någon annanstans än där den kommer ifrån. Och den kommer ifrån just där den är.

Crap! Jag är fan inte van vid att känna såhär. Osäker på vad fan jag ska göra. Jag tror det beror på den totala kollisionen mellan det rationella och förnuftiga och min vilja och intuition. De säger helt tvärt emot varandra. Att dessutom tänka på att det är fler än jag som det hela involverar gör ju det hela idiotiskt. En till som kanske känner än mer förvirring just nu. Varför lägger jag inte ner. Varför försvinner inte synen, ljuden, doften och det där svävande?

Dags att ta ett beslut om vad jag ska göra resten av dagen kvällen. Alla borde:n, ha kul, eller glo i taket?
Jag tror jag för en tid framåt väljer ingetdera, så har jag mött mig själv och mina viljor på mitten. Jag lägger mig i soffan, lyssnar på någon skön platta (Keith Jarrett tror jag, fast funderar på konserten i Bremen från 73) och flyger in i Mr. Urfe's värld av äventyr på Phraxos, den pittoreska lilla ön utanför Athens kust. Läsning kan ofta vara en helt sjukt bra meditation då svar är svåra att finna.

Nu har det åter råkat bli sådär FÖR längesedan jag skrev något här. När jag inte skriver här betyder det oftast, har jag märkt, att jag är ute o gör något med mitt liv. Att jag är ute och upplever lite äventyr. Det kanske inte är helt illa det heller. Att upptäcka saker och vara med om äventyr. I alla fall inte i en fullt vanlig människas liv. När det gäller mitt liv är det visst lite annorlunda. Det är ibland lite för spontant, oplanerat och fartfyllt för att jag ens ska hinna med att känna efter eller reflektera över situationen.

Nu har jag i alla fall tagit lite luft, snart vart nykter i två dagar och fått möjlighet till att börja reda ut och fläta ihop det som hänt de senaste två veckorna av mer eller mindre galenskap. Det jag känner överlag är två saker. Fy fan vilken RÖJBRA semester jag haft denna sommar OCH fy fan vad det ska bli skönt att börja jobba, styra ihop livet och få lite rutin på saker igen.

Jag känner hur tärd min kropp är. Både inuti och utanpå. Det har minst sagt gått hårt till denna sommar. Upplevelserna är outtömliga. Så mycket vänner, nya som gamla från när & fjärran. Så oändligt många fantastiska partynätter. Så många mysiga grill & chillkvällar. Så många buss-, tåg- och bilresor... och så mycket galenskap. Woow! Det är helt klart värt att jag känner mig lite tärd. Ofta är det ju så att det som är bra för själen inte är lika bra för den fysiska kroppen. Jag är hellre lycklig i själen jag.

Random:
I torsdags då Jonte, Elin, Tobbe, Camilla och jag skulle fara från Arvika till Stockholm i bil med släp pajar bilen i närheten av Kil (ca 40 min körning). Vi kopplar bort släpet. De vänder bilen för att hämta en annan och jag offrar mig att sitta kvar i släpet och vakta. Det är jävligt kallt. Det är jävligt regnigt. Det är mitt ute i ingenstans OCH det tar en och en halv timme för dem att ta sig tillbaks med en ny bil. Dessutom DÖR min telefon. Så där ligger jag inne i släpet och filosoferar. I had the time of my life... NOT!